KÅSERI
Brinna ni stenkul?
Ut och resa? Lita då inte på parlören. (Lita på kåsören.)
Nej, lita inte ens på de där ordlistorna som brukar delas ut i bussen - tillsammans med de exklusiva klubbkorten som kan ge tre procents rabatt i krukmakeriet och fri entré på diskoteket måndagsförmiddagar.
Själv ska jag turista i Sverige. Därför har jag skaffat mig en handbok i svenska. Den är visserligen utgiven runt 1900 kallt, gissar jag (tryckår saknas), men jag tänkte: Desto bättre om jag lär mig riktigt klassisk och vårdad svenska! Parlören är därtill holländsk-svensk, men jag tänkte vidare: Desto bättre om jag lär mig holländska på kuppen! Och eftersom min "Haendboekje" verkligen är tredje, omarbetade upplagan kan jag lita helt på den, tänkte jag till sist.
Jag inser att vissa fraser i parlören inte är riktigt i tiden. Men jag vill förmana kemtvätten:
- Mina nattmössor får ej stärkas! Men framför allt vill jag tala den nya svenska handboekjen lärt mig.
Till exempel på HM:
-Nu skall jag försöka kläderna! Probera rocken på mig! Han stränger under armarna!
Eller i taxin:
-Jag önskar köra till Hasselbacken! Åkar mig dittåt! Och nåde chauffören om jag blir misstänksam mot växeln.
Då utbrister jag:
- Det är ett fälsk myntstycke!
På McDonalds Kommer jag att höra mig noga för:
-Hvilka renstek äro friskt stekt?
När jag kommer till hotellet lyder min första fråga:
- Brinna ni ved, eller stenkul?
Om man då brinner stenkul har jag min fortsatta ordergivning på tungan:
- Lägg stenkul upp elden vid eldgaffeln. Rummen är icke att få ordentligt värma. Bring mig ett värmare tacke! Ställ sängen litet vidare från väggan! Ni får skynda sig!
Och den tillmötesgående portieren undrar förstås:
- Önskar ni bli vackas i morgon bittida?
Den föredömliga parlören innehåller även repliker för hemlivet, i familj, och familjen har övat:
- Har far redan kommit hem? Icke ännu. Men det är klockan hvarpå han bruker komma hem.
-Nu äro vi ju alla tillsammans? Ville vi läsa högt något? Har Aftonbladet (!) kommit? Har det icke ringas? Vi får tända lampen. Daggen börjar att draga upp. Aftondagger fallas.
-Skola vi göra en lilla promenad? Frågar jag trettonåringen. Jag fruktar att vägen skola vara mycket dammigt, svarar hon.
Men jag försäkrar:
- Regenet har lugnat dammet! Det är en vackra promenad! Barometern är fallen! Jag går i densamma riktning! Föglarna qvittra i träderna!
Den vackraste frasen finns i mitt tycke i kap. "Om våren". Då ska man nämligen konstatera att vegetationen är mycket baktill. Ja, den är så alltför många månader. Men tänk vad det är härligt när vegetationen är framtill, och tänk vilken lycka jag kommer att göra med min parlör, tredje och omarbetade upplagan.
